Stressen en folkhälsosjukdom

Bästa tipsen!

Anmäl dig till nyhetsbrevet!

Dela gärna med dig!

Det är bra!

Du har säkert precis som jag, och många andra, svarat ”Det är bra” på frågan hur du mår, fastän sanningen är att du är allt annat än okej. Vårt svar baserar sig på förväntningen att svara på rätt sätt, för vem orkar lyssna på någon annans problem? Under de senaste åren har svaret kompletterats med ”men det är otroligt mycket att göra just nu”. Normen i samhället har förändrats till att vi ska vara fullbokade och lite där till – oavsett om det handlar om jobb, familj eller sociala forum. Det anses helt enkelt vara bättre att ha en överbokad kalender under dygnets alla vakna timmar och bara önska att vi kunde vara lite mer spontana.

Men vad händer med oss när vi skapar en verklighet som snurrar fortare och fortare? Som du säkert hört otaliga gånger är vår mentala förmåga fortfarande mer eller mindre identisk med stenåldersmänniskan. Resultatet kallar vi för stress och är vår tids största hälsosjukdom, pågående pandemi inkluderad. Det som är positivt är att vi kan påverka och förebygga stress på både jobbet och hemma.

Debatten om samhällets uppbyggnad och vår hälsa inleddes redan vid sekelskiftet 1900 när industrialismen förändrade våra arbetsförhållanden. Än i dag är debatten vid liv och vi matas av olika perspektiv från psykologer, läkare och coacher som ger sin syn på stressrelaterade sjukdomar i TV-sofforna.

En bidragande faktor till dagens stressrelaterade sjukdomar är en arbetsmarknad som till stor del bygger på en ansträngnings-belöningsmodell. Modellen förutsätter att vi befinner sig på en marknad där vi förväntas kunna välja eller åtminstone påverka våra villkor. Tyvärr är det långt ifrån verkligheten för många. Modellen kräver också att vi har ett visst mått av social kompetens och kunskap att uttrycka våra behov för att leverera maximalt.

Stress eller engagemang

Många branscher har de senaste åren blivit mer flexibla. Vårt egenansvar, det livscoacher kallar för självledarskap, har därmed vuxit. Konceptet att kunna styra sin tid är i grunden god men att själv strukturera sitt arbete och sin tid kan lätt leda till att vi arbetar mer än vad vår arbetstid räcker till för. Det växer fram en rädsla för att bli ifrånkörd av konkurrenter, bli utbytt på jobbet eller bara att inte räcka till. Det betyder att det inte bara är arbetsvillkoren som bestämmer förutsättningarna för medarbetarnas hälsa utan även vår egen förmåga att hantera och förhålla sig till kraven på självledarskap.

Stressforskaren Lennart Levi har koncentrerat sitt arbete på arbetsrelaterad stress och hittat att stressreaktioner inte bara förekom vid för höga krav i förhållande till individens förmåga utan även när kraven var för låga. Vi blir helt enkelt lika stressade när vi inte får använda vår full potential från utbildningar, kompetenser eller möjlighet att utvecklas.

Det vi kan konstatera är att stressen är utbredd i samhället och det är omöjligt att peka på en ansvarig för det växande problemet. Stress uppkommer av olika anledningar hos olika personer och svaret är allt annat än enkelt. En motvikt till stress är när vi känner engagemang för det vi tar oss för och känner motivation för våra uppgifter. För att uppnå den berömda balansen krävs en känsla av meningsfullhet och att varje individ känner sig värdefull på jobbet och hemma. Det krävs hårt arbete, tålamod och fokus men för dem som vågar satsa finns värden för många gånger högre än vad insatsen är.

Dela gärna med dig!

Relaterade inlägg