Bra kommunikation bidrar till engagemang

Ett företag drivs i syfte att gå med vinst, men kanske också i syfte att skapa någon form av förändring eller förbättring av en produkt eller skapa en förändring, förbättring samhället.

Företag genomför omorganisationer, paketerar om produkter och tjänster, stryper en kostnad på en nivå och ökar på en annan. Syftet är att öka vinster och minska utgifter. Plus och minus.

I lyckade omorganisationer får ledningen med sig de anställda i sina tankegångar, medarbetarna blir engagerade och motiverade av att bidra till en förbättring. I mindre lyckade omorganisationer uppstår osäkerhet i arbetsgruppen, diverse identitetsdilemman uppkommer och osäkerheten förlamar förändringsprocessen.

Den viskande oron i fikarummet är påtaglig; ”Varför ska vi göra det här?”, ”jag tycker det har funkat så som vi har det nu!”, ”Tur att det inte gäller min avdelning då!”, ”Jaha, får se om man har nått jobb framöver då…”

Detta grundas sig oftast i bristande kommunikation. Vill du ha ett engagerat team så måste inkludera och låta dem vara en del av processen. Teamet är ditt viktigaste kapital, det är de som arbetar för företagets framgång. Förändring är för många ett mycket skrämmande ord och därav börjar jag mer och mer övergå till att använda ordet förbättring istället. Det är positivt laddat och alla vill väl ta del av förbättringar!

I förbättringsprocesser är det av vikt att inkludera, för att om endast ledningsgruppen har stött och blött idéer mot varandra i processen att komma fram till ett beslut så är det otroligt många steg som de övriga missar och det som är självklart för den som arbetat med dilemmat blir ett orosmoment för den som inte är insatt. Med detta menar jag inte att hela personalstyrka ska delta i samtliga beslut på detaljnivå utan inom områden där de berörs på ett djupare plan.

I grund och botten är det svårt att känna engagemang gällande uppgifter som man inte förstår syftet med. De anställda behöver få känna deras arbete spelar roll, att de är en del av ett högre syfte.

När det uppstår osäkerhet i omorganisationer vid projekt av förbättring så är du välkommen att kontakta mig! Jag arbetar med arbetsgrupper och lägger grunden för en god kommunikation och ett varmt engagemang.

Jag har tidigare arbetat i grundskolans värld och har på nära håll fått studera barns och ungdomars sociala spel. Det går snabbt för en grupp att dela in sig i mindre grupper och denna sociala hierarki har jag upplevt påverkat både barnens studieresultat som deras mentala välmående, positivt eller negativt beroende på var i hierarkin de hamnar. Detta är väl något som vi alla känner igen från skoltid, några med värme och andra med en klump i magen.

Vid konflikter har jag samtalat med ungdomarna och vad som fascinerat mig är hur mycket gruppen blir stärkt av se ner på någon annan. De skapar en antagonist och blir stärkta som grupp av det. Vi mot den eller dem. När konflikter har uppstått har båda parter att fått dryfta sina tankar, sitt perspektiv på problemet. När de lär sig se ett problem ur fler perspektiv kan konflikten ofta lösas upp. De kanske fortfarande inte enas men de har lättare att se saken ur motpartens perspektiv. Sedan finns det ju alltid de som finner en njutning i själva ältandet av problemet, vilket gäller både vuxna och barn.

Konflikthantering är någon som lärare får jobba med dagligen, men jag undrar om det alltid har varit så? Eller har man inte jobbat med detta i tidigare generationer då jag upplever att det i stort sett finns samma problematik på ett flertal arbetsplatser. Problematiken är ofta densamma som bland barn fast konfliktämnena har bytt skepnad. De vuxna har lämnat skolgårdskulturen och ersatt den med skitsnack vid kaffemaskinen och även vuxna verkar uppskatta att snacka skit om en person eller en grupp. De enas liksom barnen i ett gemensamt hat.

Jag vill bryta detta beteendemönster!

Jag jobbar ofta med grupper där vi belyser varandras olikheter som styrkor och hur vi kan hjälpa varandra i att bli bättre. Min upplevelse är att när medarbetare stöttar varandra och hjälper varandra så bli alla parter stärkta. Skitsnack byts ut mot upplyftande ord och vänliga handlingar och när det sker brukar effektiviteten på arbetsplatsen att öka.

Jag bygger starka team som stöttar varandra och hjälps åt att nå framgång. Vi är trots allt flockdjur som på ett eller annat sätt arbetar tillsammans, så varför inte göra det på absolut bästa sätt? Med ett leende och en dunk i ryggen för väl utfört arbete så kommer man längre än vad man tror… Så döda skitsnacket och lyft varandra och gör varandra bättre!

Jag tänker ofta att om en person snackar skit om någon annan inför mig, så står jag säkert näst i tur… Nästa gång är det mig hen snackar skit om. Därför ser jag oftast till att avbryta skitsnack med att föra över samtalsämnet till något annat.

Hat föder hat och kärlek föder kärlek. Men det är inte alltid lätt. Och självklart tror jag inte på att man ska gå runt och le hela tiden och krysta fram vänligheten. Man kan såklart ha en dålig dag men det gäller att inte fastna i negativitet och att framförallt inte snacka skit eller sänka någon annan. Det som ofta uppfattas som mobbning bland vuxna eller barn bottnar många gånger som jag ser det i en dålig kommunikation. Där den ena parten kanske inte vågar dryfta sina tankar med den som det angår och istället väljer någon annan att tala med. Om så är fallet måste man arbeta med kulturen i gruppen och få samtliga medarbetare att få förtroende för varandra och mod att uttrycka sina åsikter samt att arbeta med att kunna ge respons på väl fungerande sätt.

Ingen människa är felfri, kommunikationsmissar uppstår men har man en bra arbetskultur löser man detta och lär utav det.

Mitt budskap med denna text är klassiskt, skrota skitsnacket och våga står för dina åsikter och förmedla dem till personen som de berör. Läskigt? Ja, men oftast mer produktivt än att gå och hålla det inom sig för att sedan pysa inför andra. Det är dags att växa upp och vara goda föredömen för våra barn!